“Jag tyckte det var förjävligt innan jag hittade mitt ”gäng”. Innan dess drog jag mig mycket för att ge mig in i sammanhang med andra spelare för det var för det mesta mansdominerat och väldigt sexistiskt och homofobt. Både irl och i spelforum på nätet. Jag kände mig inte välkommen och inte inkluderad. Och säger man något feministiskt var det som att släppa en bomb - jag fick en gång lämna ett forum för allt hat.”

Citat ur Jag finns inte i spel, Sverok, 2014

80% av barn och unga i Sverige spelar någon typ av digitala spel, vilket gör gaming till en av de mest populära fritidsaktiviteterna. Nästan var tredje spelare i åldern 13-19 år har blivit utsatt för kränkningar när de spelar, och av de utsätts 32% minst en gång i veckan. Varannan spelare har även sett andra utsättas (Friends, 2019). Det går också att se en generell ökning av utsattheten för hot och kränkningar på nätet sedan 2016 (Statens Medieråd, 2019) och i dagsläget finns inga etablerade verktyg för att motverka den här utvecklingen.

Att använda sig av hot och hat gentemot sina medspelare har i stort sett normaliserats och många unga (33%) reagerar inte längre över det de hör, men lika stor andel anger att de blir ledsna av kränkningarna. Den vanligaste reaktionen är att en blir arg (47%) och 31% av de utsatta menar att de ger igen i samma ton som den som kränkte dem. Den här normaliseringen av grovt språkbruk och verbala kränkningar är en utveckling som syns även i skolan och i samhället i stort (Friends, 2019). 

Det är inte ovanligt att kränkningarna har en sexistisk, homofob eller rasistisk ton. Enligt Sveroks undersökning “Jag finns inte i spel” (2014) så har 56% av spelande HBTQ-personer haft negativa upplevelser i spel kopplat till sin sexuella läggning. Det är allt från avsaknad av bra representation i själva spelen, till hot och kränkningar. HBTQ-fobiska skällsord är vanligt, och om någon ifrågasätter uttrycken blir den “snabbt utmålad som problematisk, gnällig,  ‘feminazi’ och annat”.

Det finns liknande problematik kopplat till kön och könsidentitet. Kvinnosynen upplevs som  väldigt negativ i det sociala kring spel, och sexism, sexuella anspelningar och hot är vanligt förekommande problem. Om någon ifrågasätter förekomsten av sexism eller säger ifrån så ökar ofta intensiteten av detta och det händer också att man utesluts ur det sammanhang där man befinner sig. 

“Jag berättar aldrig att jag är kvinna när jag spelar och använder alltid könsneutrala nicks. Hela min spelupplevelse blir förstörd i samma stund som någon får för sig att jag är brud irl. Det är en strid ström av inviter, frierier, sexuella inviter och när jag vinner över dem vet kränktheten och de detaljerade beskrivningarna av våldtäkt inga gränser.”

Citat ur Jag finns inte i spel, Sverok, 2014